Släkt
Jag uppskattar verkligen min släkt, speciellt när man träffar var och en av dom var 5:e år eller något när i princip alla är bosatta Stockholm och neråt. Förrutom en moster med ett gäng kusiner i Umeå. Men idag fick jag äran att ha min moster och hennes man på besök som är bosatta låååångt ner i åkerlandet Skåne där jag tillbringat en stor del av min barndom. Stället där dom bor, en bit utanför Malmö, är som ett paradis för mig. Huset, trädgården, grannskapet, området, diverse fladdermus jakter, luften, bokskogen en bit bort och den stora ankdammen som jag och min bror haft stort intresse för hela våran barndom. Det första vi ville göra när vi anlände var, "mata ankor", men ack så mysigt! Och det mest sällsynta med den här dammen var, förrutom Indian ankorna (även kallade myskanka), var att det fanns en "vanlig" svensk anka och en svan, som höll ihop, år efter år. Båda hade blivit inplanterade av olika skäl och hittat varandra. Ankor och svanar, eller iaf svanar, har vanligtvis en och samma partner livet ut. Och om partnern händelsevis skulle dö, skriker den andra svanen ihjäl sig. Men de hittade varandra, udda men söta!
I detta idylliska område med den härligaste atmosfären man kan tänka sig med äppelträd och plommonträd omvartannat, mycket vackert byggda hus med bruk som tegel och trä, åkrar som sträcker sig så långt ögat når när man kikar igenom en avlägsen tät häck, har varit förtjänsten till mina mest harmoniska barndomsminnen. Det är 9 år sen jag var där, 9!!! Men jag känner det verkligen nu, jag måste dit, MÅSTE!! Kan hända att jag fäller en tår när jag väl får sätta min fot där igen. Bara för att vara sådär härligt blödig som jag är!! hohoo
Åhh kom på att jag har tortilla chips med cheese smak i skåpet!! MMMM!!;)
Natti
good site, need more information! Thank you
