A Story, And so on...

Nu har min lilla morfar somnat in. Skönt att slippa se han som han var men väldigt overkligt när man tänker på att man aldrig mer kommer få känna hans närhet eller höra hans stämma, en högljud stämma för den delen;) Min morfar var verkligen en människa alla kommer att minnas som någonsin träffat han. Jag kommer att minnas han som stolt, vältalig, smart, allvetande, noggrann och väldigt noga med utseende och uttryck. Hans vita hår med vågen i luggen (finare hår än jag!!) och hans arbete på Kuriren är nog det han kommer bli allmänt ihågkommen för. Jag saknar han redan men nu får han försonas med the love of his life, min mormor;)